Idag har jag redigerat LO-bilder, så nu borde jag få lite mera fart här inne! Jag hittade också gamla bilder som jag TROR att jag inte visat tidigare. Den här söta ”exploding boxen” till exempel. Har jag visat den så får ni se den som en favorit i repris, för en favorit är den både hos mig som gillade att göra den och hos barnen som älskar att öppna den. Modellen är ju ingen nyhet i scrapvärlden precis, det är fyra-fem år sedan jag såg en liknande första gången men det har inte blivit av att jag själv gjort någon förrän på en av AnnaMarias suveräna kurser i våras.
Skenet bedrar. Vad som ser ut som en vanlig liten ask förvandlas till ett hav av fjärilar när man lyfter på locket.
Det här kortet är egentligen likadant som det rosa-bruna jag visade i distressat 2, det är bara det att det inte syns! *fniss* Nä men upplägget är precis detsamma; masker och distressfärger, stämplar runt ytterkanterna, band i nederkant och en grupp dekorationer i vänsterhörnet. Så kan det gå.
Det här kortet hör till mina absoluta favoriter, jag är så nöjd med upplägget, färgerna, dekorationerna… allt! Får man säga så?
Även på detta kort har jag låtit distressdynorna gå varma, och även en hel hög med motivstämplar, embossingpulver och annat skoj.
Sedär, det blev ett (väldigt kort) inlägg idag också trots att datorn är seg. Jag är förresten rätt seg jag också efter en heldag på universeum… men kul hade vi! Imorgon ska vi ut till havet några timmar innan det bär av hemmåt igen. Barnen är lite trötta på att resa och börjar längta hem till sina saker men vi kan inte lämna västkusten utan att låta dem gå över klipporna och bada i havet…
Nu är vi tillbaka i Sverige och på ett hotell med gratis uppkoppling så nu passar jag på att läsa ikapp mailen och blogga lite eftersom de schemalagda tagit slut vid det här laget. Idag bjuder jag på ett kort där jag använt distresser, masker, stämplar och embossingpulver för att dekorera ett par tags. Sedan fick själva kortet bli ganska enkelt, det finns liksom en gräns för mitt tålamod…
På tal om tålamod så börjar jag tröttna på laptop-tangentbordet och den sega uppkopplingen, bara detta inlägg krävde fem försök så imorgon blir det förmodligen inget nytt inlägg från mig… på återseende!
För inte fullt så länge sedan som den nyss nämnda teknikkursen, så var jag på en annan spännande Rimna-kurs, nämligen Vintage! Vi fick lära oss en massa olika vikningar, jobbade mycket med stämplar och embossing, använde härligt vintagematerial och bara lekte.
Det är verkligen roligt att testa nya material och tekniker, och en kurs är en suverän språngbräda!
Ett stafflikort jag gjorde, det kan vikas ihop och postas som ett vanligt kort.
För ganska länge sedan gick jag AnnaMaria/Rimnas TEKNIKKURS hos Stellas. Jag har visserligen scrappat i tio år och jobbat som kursledare i fyra, men alla kan behöva påfyllning ibland. Det var den bästa kurs jag gått! Det var stämpel-och distresstekniker som stod på schemat och i flera timmar lekte vi loss med stämplar och färger, det var verkligen hur kul och lärorikt som helst. Bland annat så gjorde jag det här kortet med en massa olika tekniker som jag aldrig hade kommit på själv.
Som jag skrivit förut så ägnades jullovet och halva januari åt julkortstillverkning. Kravlöst skapande med sanslöst god framförhållning. De flesta (tyvärr också de bästa) är redan prydligt förpackade i cellofanpåsar eftersom jag förmodade att intresset för dem skulle vara tämligen svalt (vem mer skapar julkort i januari?) men nu beslöt jag mig för att visa några i allafall.
Jag har arbetat efter principen ”använd slut på gamla rester” och fått rensat en hel del. Väldigt tillfredsställande.
Det mönstrade papper är ett gammalt embossat elsie-papper där jag slipat fram den vita kärnan. Spetsen är handknypplad och blev över när jag sydde en duk i sann ”använd det du har-anda”, organzabandet är från 2004. 
Renpappret hör till de första scrappapper jag köpte (år 2000?) jag tyckte så mycket om det att jag köpte flera stycken. NU har jag använt upp dem! Papperssnöre från IKEA 2007.
Kottepappret är från 2003 *roll* och även det är numera SLUT! Röda blingstenar från 2006.
Hur jag kan minnas årtalen på sakerna? När jag började scrappa var butikerna lätträknade och köptillfällena få. Det var helt enkelt en unik händelse värd att bevaras i minnet! Jag minns att jag köpte kottepappret på vår västkustsemester 2003 (en omväg på 10 mil är väl inget?) och organzabandet till en swap jag var med i när Isak var nyfödd. Sån är jag, jag minns alla möjliga konstiga saker men har ingen aning om bilarnas registreringsnummer eller vilket försäkringsbolag vi använder.
En liten älva från förra helgens härliga kurs. Hon är färglagd med distresser och vingarna glittrar av stickles; waterfall. När jag fotade och redigerade bilden försvann dock skuggor och färgskiftningar så hon ser plattare ut än i verkligheten.
Kortet är gjort med materialet från kursen. Det är så underbart att få använda material som någon annan valt ut. Jag hade verkligen inte valt dessa papper att kombinera men när man ser det färdiga resultatet passar de jättebra ihop! Det är min stora brist som scrappare, att våga kombinera färger och mönster lite mera fritt. Jag använder oftast färdigmatchade serier, för att få EXAKT rätt färg och struktur. Dötrist.
Distresser eller akvarellpennor då? Ja, jag vet faktiskt inte. Mina gamla akvarellkakor behöver bytas ut, det är en skolsats med klara grundfärger, vilket innebär en förskräcklig massa blandande. Dessutom blir inte alltid resultatet som jag tänkt mig. Jag vill ha fler färger/dovare färger för att förenkla. Akvarellpennorna var jättelätta att arbeta med, och färgen var lätt att styra. Men samtidigt älskar jag distressrefillernas dova färgskala… Jag gillade båda, men måste välja! *suck* …skulle behöva testa mera.
Datorfri lördag för både barn och vuxna, ett förslag som överraskande nog möttes av gillande från barnens sida. Mer tid för varandra och för lek. En helg av den sort vi behövde. IKEA-tur inklusive ”resturang”-besök, lördagsgodis, legobygge, kojor och pulkaåkning. Inget starwars-spelande, inget bloggsurfande, inget snabbkollande av mailen. Jätteskönt!
Idag har jag varit på kurs. Åh, vad roligt det var!
Superduktiga Anna-Maria höll färgläggningskurs på Stellas och vi fick testa distresser, akvarellpennor och promarkers. Distresser har jag varit lite rädd för men de var enklare att använda än jag trodde. Färgerna blir fina och skuggorna var ganska lätta att få till. Akvarellpennorna var smidigare att använda än de färgkakor jag brukar måla med och med specialpenseln blev resultatet jättebra! Promarkerpennorna däremot blev jag aldrig riktigt kompis med. Visst flöt färgerna ihop fint, men de blödde också i varandra och såg kladdiga ut. Det var svårt att få till skuggor också… -Men jättekul att få testa!
Med mig från kursen fick jag förutom sex färglagda motiv, inpiration och nyvunnen kunskap även beslutsångest och köplust. Akvarellpennor eller distresser, det är frågan…
